Har utseendet nĂ„gon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? UtifrĂ„n en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar pĂ„ vilka de estetiska kraven Ă€r inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Även förklaringar till varför de estetiska kraven stĂ€lls har kartlagts. Denna artikel Ă€mnar dĂ€rmed att presentera vilka de estetiska sambanden Ă€r som rĂ„der inom offentliga organisationer i Sverige..

Syftet med vÄr kvalitativa undersökning Àr att kartlÀgga estetiska uttrycksformer i undervisningssammanhang. Vi formulerade följande problemstÀllningar; hur definierar verksamma pedagoger begreppet estetiska uttrycksformer, hur anvÀnder verksamma pedagoger estetiska uttrycksformer i sin undervisning samt hur uppmÀrksammar verksamma pedagoger de estetiska lÀrprocesserna? Genom vÄra semistrukturerade intervjuer fann vi att begreppet estetiska uttrycksformer definieras som praktiska moment dÀr motorik och sinne samspelar. Vi fann Àven att fritidspedagogerna lÀgger vikt vid elevernas sociala utveckling medan lÀrarna fokuserar pÄ kunskapsutvecklingen hos eleverna. En gemensam uppfattning hos de verksamma pedagogerna Àr att de estetiska uttrycksformerna fördelaktigt kan anvÀndas för att frÀmja de olika lÀrstilarna..

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka hur estetiska aktiviteter inaturvetenskapsundervisning kan pÄverka elevers lÀrande i grundskolans lÀgre Äldrar. För att sökasvar pÄ detta har observationer av elevers arbete med de estetiska aktiviteterna bildskapande ochmodelltillverkning utförts. För att analysera insamlad data har en metod av praktiska epistemologieranvÀnts. Studien utgÄr frÄn Deweys pragmatiska teorier och definition av estetiska erfarenheteroch Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande och undervisning. Centrala begrepp förstudien Àr estetiska erfarenheter, estetiskt vÀrdeomdöme och metaforer.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilket vÀrde och syfte estetiska uttryck eller aktiviteter har i fritidshemmets verksamhet idag. Jag har undersökt vad fritidspedagoger och forskare inom fÀltet anser att vÀrdet med estetiska aktiviteter Àr, samt vilka estetiska aktiviteter som erbjuds eleverna. I mitt examensarbete har jag till stor del valt att utgÄ frÄn det radikala estetiska begreppet. Jag har Àven diskuterat hur estetiska uttryck och aktiviteter kan ge tillgÄng till ett sprÄk, och att man som yrkesverksam i fritidshem idag mÄste förhÄlla sig till ett utvidgat textbegrepp. Jag har i min undersökning kommit fram till att de respondenter jag har intervjuat har tydliga uppfattningar om hur det estetiska pÄ olika sÀtt kan vara vÀrdefullt för eleverna och varför man erbjuder estetiska aktiviteter pÄ det sÀtt som de gör..

Denna studie syftar till att undersöka 10 lÀrares och pedagogers förestÀllningar om betydelsen av estetiska uttrycksformer för lÀrande och begreppsuppfattningen i matematik hos elever och barn. De forskningsfrÄgor som prÀglar studien Àr vad som lÀrarna anser vara utmÀrkande för estetiska uttrycksformer, hur de ser pÄ sambandet mellan estetiska uttrycksformer och lÀrande och utvecklingen av begreppsförstÄelse inom matematiken. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har lÀrarna intervjuats. Resultatet visar pÄ att de intervjuade lÀrarna och förskolepedagogernas medvetenhet och uppfattningar inom omrÄdet skiljer sig Ät markant. DÄ svenska skolan ska implicera ?en skola för alla? blir denna studie vÀrd att begrunda, om inte vÀsentlig för lÀrandets förutsÀttningar.Nyckelord: aktiviteter,.

Vi ville med denna undersökning ta reda pÄ hur lÀrare i de tidigare Ären arbetar med estetiska Àmnen i undervisningen. De frÄgestÀllningarna vi sökte svar pÄ var: Vilka aspekter utgÄr lÀraren ifrÄn i de estetiska Àmnena? Vad har lÀraren för mÄl med sin undervisning i de estetiska Àmnena? Tycker lÀraren att det finns hinder respektive möjligheter med estetiska Àmnen? För att fÄ vÄra frÄgestÀllningar besvarade valde vi en kvalitativ metod och intervjuade elva lÀrare som arbetar i Är 1-3. I vÄr undersökning kom vi fram till att merparten av lÀrarna ansÄg att det finns estetiska inslag i alla skolÀmnen och alla lÀrare tyckte att de estetiska Àmnena var ett bra hjÀlpmedel till de mer teoretiska Àmnena. De estetiska Àmnen som dessa lÀrare arbetade med Àr bild och musik.

Syftet med vĂ„r studie var att undersöka KME-förskollĂ€rarens kompetenser i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Vi var intresserade av att undersöka om dessa kompetenser skiljde sig frĂ„n förskollĂ€rare utan KME som huvudĂ€mne. DĂ€rför stĂ€llde vi oss frĂ„gorna om hur och varför KME-förskollĂ€rare, respektive förskollĂ€rare utan KME som huvudĂ€mne, arbetar med de estetiska uttrycksformerna. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sex förskollĂ€rare, tre med och tre utan KME som huvudĂ€mne. Det empiriska materialet har vi analyserat utifrĂ„n följande teoretiska begrepp: Återskapande, omskapande och nyskapande, estetiska uttrycksformer utifrĂ„n intryck och uttryck, multimodalitet, estetiska uttrycksformer som ett sĂ€tt att uttrycka sig pĂ„ samt estetiska uttrycksformer för att stĂ€rka individen.

Syftet med studien Àr att utifrÄn tvÄ skolor lyfta lÀrares och elevers syn pÄ betydelsen av estetiska uttrycksformer som hjÀlpmedel i undervisningen och hur lÀrare planerar sin undervisning. Den empiriska undersökningen genomfördes i tvÄ olika skolor genom kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. Resultatet av vÄr studie visade att lÀrare till viss del anvÀnder estetiska uttrycksformer i sin undervisning. LÀrarna skulle vilja anvÀnda sig mer av estetiska uttrycksformer, men kÀnner sig osÀkra i sin egen förmÄga och hur de kan ta in det estetiska i undervisningen. Resultatet av elevernas intervjuer visar att de upplever undervisningen i skolan som trÄkig och de skulle vilja ha mer av estetiken i skolan.

Arbetet söker kartlÀgga visuella/estetiska kunskapsformers representation i den nya lÀrarutbildningens allmÀnna utbildningsomrÄde. Med utgÄngspunkt i kursplaneanalyser undersöks frÄgan vidare genom djupintervjuer av kurs- och Àmnesansvariga lÀrare vid tre lÀrarutbildningssÀten.Undersökningen ger vid handen att de visuella/estetiska kunskapsformernas representation i det allmÀnna utbildningsomrÄdet Àr förhÄllandevis blygsam. Omfattningen kan beskrivas som ringa eller marginell.UtifrÄn en fenomenologisk/hermeneutisk ansatts utkristalliseras och diskuteras ett antal bakomliggande perspektiv/teman med ambitionen om att klargöra de visuella/estetiska kunskapsformernas belÀgenhet i sammanhanget..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilken syn gymnasielÀrare och elever har pÄ estetiska lÀroprocesser och schemalÀggning. Inledningsvis ges en litteraturöversikt kring estetiska lÀroprocesser och tidsanvÀndning i skolan. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tre med gymnasielÀrare och tre med gymnasieelever om deras syn pÄ dessa frÄgor. Uppsatsen avslutas med ett diskussionskapitel dÀr litteraturen vÀvs samman med resultaten frÄn intervjuerna. Framförallt eleverna har en traditionell syn pÄ schemalÀggning och det tycks rÄda en hierarki mellan de estetiska och de teoretiska Àmnena. SchemalÀggningen Àr en viktig faktor för lÀroprocessernas kvalitet men Àven andra faktorer spelar in..

VÄr uppsats handlar om estetiska kunskapskvaliteter inom det estetiska programmet pÄ gymnasiet. Syftet med undersökningen Àr att försöka definiera vilka estetiska kunskapskvaliteter betygs-kriterierna kÀnnetecknar.Vi redogör för delar av befintliga teorier om, diskurser kring och perspektiv pÄ estetisk verksamhet i skolan. DÀr finner vi begreppen produktion och reception, vilka vi sedan anvÀnder i en nÀrlÀsning av de estetiska Àmnenas nationellt formulerade betygskriterier. I undersökningen kompletterar vi begreppen produktion och reception med att och hur, som motsvarar tvÄ tydliga kategorier inom de kriterier vi studerat. Vi har dels funnit att hur-kvaliteterna nÀstan uteslutande beskriver produktionskvaliteter, dels att kunskapskvaliteternas progression frÄn G till MVG gÄr frÄn att eleven gör nÄgonting, till hur eleven gör det.

Det hÀr examensarbetet handlar om vilka olika estetiska uttrycksformer som fritidspedagoger anvÀnder sig av i sin yrkesutövning. Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ syn pÄ vilka uttrycksformer som Àr mer och mindre framtrÀdande i arbetet pÄ fritidshemmen. FöljdfrÄgan blir sÄledes vilka Àr de uttrycksformer som inte fÄr sÄ stor plats och varför det Àr sÄ. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med fyra olika fritidspedagoger frÄn fyra olika fritidshem. De teoretiska utgÄngspunkterna belyser fritidspedagogens yrkesroll samt hur det kreativa och estetiska arbetet kan se ut. Min slutsats Àr att bild och formskapande Àr den mest mÀrkbara estetiska uttrycksformen i fritidspedagogernas yrkesutövning samtidigt som andra estetiska uttrycksformer behöver lyftas fram pÄ ett helt annat sÀtt Àn hur det ser ut idag..

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur fem lÀrare i svenska och engelska verksamma i gymnasieskolan uttrycker sig om bedömning av estetiska lÀrprocesser. Metoden tar sin utgÄngspunkt inom ramen för diskursanalys. Materialet bestÄr av fem halvstrukturerade intervjuer vilka har analyserats utifrÄn ett diskursanalytiskt angreppssÀtt. Resultatet visar pÄ att det finns en skiljelinje mellan de lÀrare som bedömer den estetiska dimensionen och de som inte gör det..

Sammanfattning I detta arbete har vi utgÄtt frÄn ett elevperspektiv. Vi har intervjuat elever om deras möjligheter till estetiska erfarenheter i skolan och pÄ fritiden. Eleverna gÄr i femte klass och Àr 11-12 Är gamla. Vi har undersökt om eleverna i skolan fÄr möjligheter att ta till vara sina estetiska erfarenheter frÄn fritiden och hur detta i sÄ fall synliggörs. Vi har ocksÄ undersökt om de ges tillfÀlle att anvÀnda sig av estetiska uttrycksformer vid redovisningar.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka huruvida pedagoger anser att estetiska arbetssÀtt har nÄgon inverkan pÄ den tidiga skriftsprÄksinlÀrningen. Vi tittar Àven pÄ olika formsprÄk och bakomliggande teorier som har koppling i de estetiska arbetssÀtten. För att fÄ svar pÄ syftet genomförde vi en intervjustudie bland fyra verksamma pedagoger. Det resultat vi har kommit fram till syftar pÄ att estetiska arbetssÀtt har stor betydelse för lÀrandet men att de anvÀnds i olika utstrÀckning..